Beroende på föreställningen att ett Blandat boende förväntas ge människor bättre levnadsförutsättningar, råder ett planeringsideal som har intentionen att göra boendemiljöer mer socialt blandade och mindre boendesegregerade (Holmqvist 2009). Samtidigt kan man idag se att boendesegregationen ökar. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva begreppet Blandat boende och vilka möjligheter man har inom fysisk planering att planera för ett Blandat boende, minskad boendesegregation och en ökad mångfald. De mer konkreta frågeställningarna handlar om vilka verktyg som finns att tillgå inom fysisk planering och på vilket sätt man kan planera för ett Blandat boende, minskad boendesegregation och främjande av mångfald vid nybyggnation. För att uppnå uppsatsens syfte och besvara frågeställningarna används fallstudie som strategi.

Beroende på föreställningen att ett Blandat boende förväntas ge människor bättre levnadsförutsättningar, råder ett planeringsideal som har intentionen att göra boendemiljöer mer socialt blandade och mindre boendesegregerade (Holmqvist 2009). Samtidigt kan man idag se att boendesegregationen ökar. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva begreppet Blandat boende och vilka möjligheter man har inom fysisk planering att planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och en ökad mångfald. De mer konkreta frågeställningarna handlar om vilka verktyg som finns att tillgå inom fysisk planering och på vilket sätt man kan planera för ett Blandat boende, minskad boendesegregation och främjande av mångfald vid nybyggnation. För att uppnå uppsatsens syfte och besvara frågeställningarna används fallstudie som strategi. En utbredd uppfattning är att Blandat boende leder till bättre integration.

Blandat boende är ett begrepp som betecknar ambitionen om blandade bostadskategorier på kvartersnivå med övergripande syfte att motverka eller minska segregation. Detta ideal omfattar, dels fysiska aspekter i bostadssammansättning som: upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar, dels sociala aspekter i form av blandad befolkningssammansättning. I en tid där rapporteringen i media kring segregationsproblematik ökar, både internationellt som nationellt, finns belägg för att det skulle vara av intresse att undersöka på vilket sätt Blandat boende är ett nutida ideal och strategi som förekommer i svensk översiktsplanering. Undersökningen som genomförts har tagit avstamp från en forskningsöversikt som redogör för synen på Blandat boende genom olika planeringshistoriska strömningar, samt slutsatser från tidigare forskning på Blandat boende som utvärderat verktyg och strategier för att realisera ambitionen genom olika program och styrmedel. Forskningsöverblicken har inletts med en redogörelse och diskussion kring begreppet Blandat boende, samt åskådliggjort de relaterade begrepp som Blandat boende kan kopplas till.

Blandat boende är ett begrepp som betecknar ambitionen om blandade bostadskategorier på kvartersnivå med övergripande syfte att motverka eller minska segregation. Detta ideal omfattar, dels fysiska aspekter i bostadssammansättning som: upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar, dels sociala aspekter i form av blandad befolkningssammansättning. I en tid där rapporteringen i media kring segregationsproblematik ökar, både internationellt som nationellt, finns belägg för att det skulle vara av intresse att undersöka på vilket sätt Blandat boende är ett nutida ideal och strategi som förekommer i svensk översiktsplanering. Undersökningen som genomförts har tagit avstamp från en forskningsöversikt som redogör för synen på Blandat boende genom olika planeringshistoriska strömningar, samt slutsatser från tidigare forskning på Blandat boende som utvärderat verktyg och strategier för att realisera ambitionen genom olika program och styrmedel. Forskningsöverblicken har inletts med en redogörelse och diskussion kring begreppet Blandat boende, samt åskådliggjort de relaterade begrepp som Blandat boende kan kopplas till.

I diskussionen om framtidens hållbara städer är ofta begreppet blandstaden i fokus. Blandstaden karaktäriseras av en funktionsblandning, där en närhet till arbete, rekreation, handel och mötesplatser är bärande. Här kan människor inte bara arbeta eller bo, utan även uppleva ett rörligt folkliv och händelser i stadsrummet. I blandstaden eftersträvas att skapa stadsdelar med en stor bredd och mångfald men för att en stad ska vara blandad kanske det inte räcker med en blandning av funktioner, utan även en blandning av olika typer av människor. I denna uppsats har jag fokuserat på de delar av den blandade staden som påverkar den sociala mångfalden, med utgångspunkt i boendet och de offentliga rummen. I planeringen och utformningen av boendemiljöer och offentliga platser påverkar landskapsarkitekten hur människor använder sig av och trivs i sin omgivning, men denne kanske också påverkar vilka som kommer att använda sig av platsen. Med detta som bakgrund har jag försökt studera hur man som landskapsarkitekt och planerare kan arbeta med att bidra till den sociala mångfald som är en del av den blandade staden. Det blandade boendet kan räknas som en del av den blandade staden.

Studien ämnade undersöka huruvida staden Kristianstad är segregerat, om de inblandade aktörerna var medvetna om detta samt hur de valt att agera. Aktörerna som intervjuades var: Anders Siversson, chef på Stadsbyggnadskontoret i Kristianstad; Saleh Fakhro, integrationssamordnare på Gamlegården och Bertil Svenson, områdeschef på ABK. ABK är ett kommunalt ägt bostadsbolag och har således ett ansvar inför kommunen och dess invånare på ett sätt som de privat ägda bostadsbolagen inte har. Stadsbyggnadskontoret jobbar för kommunen i syfte att planera stadens framtida utveckling inom både boende och näringsliv.Tidigare forskning i ämnet segregation tyder på att boendesegregation har potentiellt starka negativa effekter på samhället i form av ett bristande deltagande och utanförskap. Begreppet segregation kan summeras som en uppdelning mellan människor, där den ena gruppen har en minskad förmåga att delta i samhället jämfört med den andra.

Bakgrund: Omvårdnaden av en människa med demenssjukdom på särskilt boende kräver resurser i form av personal, ändamålsenliga lokaler samt läkemedel. Det behövs adekvat utbildad personal med lämpliga personliga egenskaper för att skapa långvariga relationer med närstående och boende. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka upplevelsen av att vara närstående till en människa med demenssjukdom boende på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie genomfördes där tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades efter en modell framtagen av Friberg (2006). Resultat: Fem teman framkom genom analysen; de närståendes upplevelser av omvårdnaden på särskilt boende, upplevelsen av att besöka sin familjemedlem, upplevelsen av aktiviteter, upplevelser av den fysiska miljön och integritet samt upplevelsen av att hantera sin situation.

Statistik har visat att växelvis boende har blivit en alltmer vanlig boendeform för barn efter att föräldrar har separerat. Det är viktigt att klarlägga detta område för både socialarbetare, föräldrar och andra vuxna individer som kommer i kontakt med barn i vårt samhälle. Syftet med studien har varit att fånga upp barns egna upplevelser av växelvis boende och belysa olika konsekvenser med boendeformen. Studien bygger på tre kvalitativa intervjuer som har analyserats och jämförts med tidigare forskning. De teoretiska utgångspunkterna som använts under intervjuerna såväl som vid analysprocessen, är begrepp ur kristeori samt 1-2 §§ och portalparagrafen 2a § ur Föräldrabalken.

Studiens syfte var att med en kvantitativ metod undersöka och jämföra vad socialsekreterare på barn- och familjeenhet och förskolelärare har för syn på växelvis boende för barn 0-3 år respektive 4-6 år. Frågeställningarna var: (1) Hur ser socialsekreterare respektive förskollärare på växelvis boende för barn 0-6 år och vad är viktigt för att det skall fungera bra?(2) Vad kan det finnas för fördelar och/eller nackdelar med växelvis boende generellt för barn 0-6 år? Resultaten från 61 besvarade enkäter analyserades ur anknytningsteoretiskt och rollte-oretiskt perspektiv. Resultaten i studien visade att fler respondenter ansåg att växelvis boende är mer lämpligt som boendeform för barn 4-6 år än för barn 0-3 år. Socialsekreterarna är ge-nerellt mindre positiva än förskollärarna.

Samhället har utvecklats från kärnfamiljer till mer heterogent sammansatta familjer som en påverkan av de samhällsförändringar som skett under senare år. Då föräldrar likställs i vårdnadsfrågor har ett växelvis boende blivit allt mer vanligt förekommande. Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur barn till separerade föräldrar ser på ett växelvis boende. Studien har genomförts med hjälp av fem kvalitativa intervjuer. Centrala aspekter av problemområdet har sedan sammanställts i temaområden.

Projektet tar avstamp i en värld som ständigt förändras. I en föränderlig värld krävs flexibilitet och anpassningsför­måga vilket vi ser inom allt fler områden idag. Projektet har till avsikt att undersöka vad detta skulle kunna inne­bära när det gäller boende.Frågeställning: hur ser ett boende ut som tål förändringar, förändringar i familjesituation, förändringar i värderingar kring hur ett bra boende ser ut, samt demografiska föränd­ringar i samhället som ger ändrade behov vad gäller bo­ende..

Denna kvalitativa intervjustudie kartlägger fem boendes upplevelser och synpunkter på de aktiviteter som erbjuds på deras äldreboende inom Stockholms stad. Syftet med studien är att belysa hur effekten av aktiviteter påverkar boendes livskvalité på heldygnsomsorgsboendet, samt om boende upplever att de får de aktiviteter som dem vill ha. I studien besvaras tre frågeställningar, den första frågeställningen är: hur upplever boende aktiviteterna som erbjuds på heldygnsboendet? den andra frågeställningen är: vilken effekt har aktiviteterna på boendes livskvalité? och den sista frågeställningen i studien är: är ett gott åldrande förknippat med aktiviteter för boende på heldygnsomsorgsboendet? I resultatet sammanfattas aktiviteterna som ett verktyg som öppnar upp för gemenskap i form av utbytet av erfarenheter, skratt, diskussion och prat. Det är inte aktiviteten i sig som är det viktiga för boende, utan det är gemenskapen som aktiviteterna genererar som är det viktiga.

Thisbachelorthesisdealswithhealthcare.Whichisacurrentandurgentsubject.ItconcernsspecificallySkaraborg´sHospital,oneoutoffourhospitalgroupswithintheVästragötaland´sRegion.ThishospitalgroupinturnconsistsofthehospitalsinFalköping,inLidköping,inMariestadandinSkövde.Skaraborg´sHospitalisafterarecentreorganizationofanextensivedegree,dividedintofourdifferentmainareas(divisions)withatotalofapproximately4200employees.Thefourmainareas(divisions)are(1)Surgery(K),(2)MedicineandPsychiatry(M),(3)ResearchandEducationalDevelopment(FoUU),and(4)StabincludingHumanRelations(HR)andEconomy.TherearetodaysomespecificdifficultiestoinadequatewaysmonitorandunderstandthedifferentactivitieswithinSkaraborg´sHospital.Suchrelationshipsnaturallycreatesobstaclesforexampletocarryoutorganizationalandoccupationalwork.Onesuchexampleisthelackofopportunitytolinkmainareas(i.e.divisions),sub-­?divisionsandorganizationalunitswiththesurfacesandpremisesthattheseusestoday.Theaimofthebachelorthesisis(fortheseandotherreasons)toconnectthedifferentorganizationalunits,etc.withinSkaraborg´sHospitaltothesurfacesandpremisesthattheyuse,andtothusmakeitpossibletodescribethemainareas(divisions),sub-­?divisionsandorganizationalunitswithmoreaccurateandpracticaldenotations,sothattheycanbeunderstoodbybusinessrepresentatives(patients)andemployees.DuetothefactthatSkaraborg´sHospitalisalargeandcomplexorganization,Ihaveenclosedthethesisbyprimarilystudyonlyonemedicalsubdivision,whichisM.3andconsistsofseventeenorganizationalunitsprovidingcarebymeansofmainlythreemedicalspecialties,namelycardiology,skininfectionandrenalmedicin.SubdivisionofM.3waschosenforthisentireactivityislocatedinthesamelocality,whichisinSkövde.Butalsoduetothefactthatthiswasoneofthemorecomplexorganizationalunitscontributedtothischoice.Thebachelorthesiscontainssevenappendices,inwhichthethesisso-­?calledmethodstepsaredetailedfurther,whichalsoincludestheappropriatesub-­?results.Therebyaretheresultscomprisedintheseappendixes.Observe,thatsomeofwhatarepresentedarecontributionsfromotherauthors,i.e.resultsfromaprogressiveresearchprojectwithinSkaraborg?sHospital.Theseappendicesarecalled(1)?Skaraborg´sHospitalashortdescription?,(2)?TheworkwiththefourExceldocuments?,(3)?BuildingswithinSkövdehospitalillustratedwithcurrentbuildingdrawingsfromVästfastigheter,incombinationwithadevelopedschemetoshowsuchbuildings?,(4)?ResultsfromthephysicalinventoriesofthesurfacesandpremiseswithinthesubdivisionM.3?,(5)?Suggestionsformoreaccurateandpracticaldenotationsonareas(divisions),sub-­?divisionandorganisationalunits?,(6)?ExampleofasurveyproposedtobesenttounitmanagerswithinthesubdivisionM.3toensuretheresultsofthephysicalinventory?and(7)?Commentsonsomeresultsobtainedfromasemi-­?structuredinterviewwithoneofthemanagers(i.e.adoctorresponsibleforsomeoftheactivitieswhithinResearchandEducationalDevelopmentFoUU).ThethesisisbasedonanumberofExcel-­?documentsobtainedfromSkaraborg´sHospitalanddrawingsofthepremisesobtainedfromVästfastigheter.ItisalsobasedonavarietyoffieldtripswhereIhavebeenabletovisitandtherebycarryoutthephysicalinventoriesofthesurfacesandpremisesoftheselectedorganizationalunitsandinterviewsofanumberofkeyemployees.Thetheoreticalframeworkforthisthesisispartlybasedonorganizationandorganizationalmanagement,organizationalcultureandworkofchangewithinanorganizationandtheworkingenvironmentandsafetyresponsibilities.Thethesisisalsobasedontheoriesandstudiesthathavebeendoneonhealthcareorganizationsandhealthcaremanagement.ThethesisworkhashelpedtoidentifyallsurfacesandpremisesthatorganizationalunitswithinthesubdivisionM.3exploits,andtoprovidesuggestionsformoreaccurateandfunctionaldenotationsfortheseorganizationalunits.ThisthesisalsoprovidesabetterfoundationforvariousongoingandfutureinitiativestoimproveefficienciesaswellasworkandworkconditionswithinSkaraborg´sHospital.Anexampleoftheresultstherebygained,isthatthemethodusedtoidentifyboththesurfacesandpremisessubdivisionM.3uses,whichcanbeusedforalloftheothersubdivisionsandorganizationalunitsthanthosethathavebeenstudiedinthisthesisframes..

Syftet med denna studie var att beskriva äldre personers erfarenheter av aktivitet på särskilt boende. Undersökningsgruppen bestod av åtta äldre personer som bodde på särskilt boende. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer som sedan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: ?Fysik förmåga en väsentlig faktor för aktivitetsengagemanget?, ?Personlig vård och måltider ger struktur åt dagen?, ?Anordnade aktiviteter passar inte alla? och ?Begränsade sociala kontakter mellan de boende ökar betydelsen av anhöriga och vänner i sociala aktiviteter?.

Personer med demenssjukdomar ökar i samhället. Utvecklingen av demenssjukdom följs ofta av förändring av beteende, emotionell labilitet och förändrad sinnestämning. Personer med demenssjukdom kan även förändras i personlighet vilket kan leda till aggressivitet. Samtliga boende kan påverkas med ökad oro och otrygghet när aggressiva situationer förekommer på särskilt boende. Det huvudsakliga syftet med studien var att belysa bemötande och omgivningsfaktorers betydelse i omvårdnad av personer med demenssjukdom på särskilt boende.